Öresunds torsk och junkfood-teorin

Öresunds torsk och junkfood-teorin

Vad innebär för många fetthaltiga bytesdjur för torskens tillväxt och beteende?

”Torsk – magra och feta” är ett forskningsprojekt som undersöker hur kosten påverkar torskens beteende.

För att förstå hur havets ekosystem hänger ihop är det bl.a. viktigt att känna till de olika djurarternas levnadssätt. Vad och hur mycket äter de och hur påverkar kostens sammansättning deras beteende? Ofta är det några få, mycket viktiga fiskarter som binder samman växtplankton och toppen av näringskedjan. I Öresund är detta mellanled sill och i toppen av näringskedjan finns större torskar.

Sillen i Öresund förekommer i mycket varierande mängder under året, och det betyder att torskarnas kost under delar av året består till närmare 100 % av sill och under andra delar av året av mer varierade födoämnen. Det finns dock en del som tyder på att torsken inte kan tillgodogöra sig den mycket feta sillen och att detta överskott av mycket fetthaltiga bytesdjur (sill) leder till en försämrad tillväxt (junkfood-teorin) och att en mager kost som krabbor faktiskt är bättre lämpad för torskens tillväxt. Vi kommer även att undersöka torskarnas beteende. Kommer junkfood-torskarna att bli mer stillastående eller rent av sluta äta?

Den Blå Planet har en försöksanläggning där vi kan hålla torsk som fodras med de två typerna av föda, och där vi, till skillnad från naturen, vet med säkerhet vilka torskar som har ätit vad. Det finns en del som indikerar att det är stor skillnad på vad en torsk äter under året och att kostens sammansättning betyder mycket för dess beteende. En grupp torskar fodras med mager kost i form av krabbor, medan en annan grupp får fet kost i form av sill.

Längd: 2015.

Samarbetspartners: Postdoktorand Mikael van Deurs vid Lunds Universitet (MvD sponsras av det Fria Forskningsrådet DFF – 4002-00114).