Våra djur


Öronmanet

Öronmanet

Fakta

LatinsktAurelia aurita
Storlek30 cm
MatPlankton
LivsmiljöÖppet hav och kuster
IUCN

Ej bedömd

PlatsGlobal
Karta

95 % vatten och 5 % man

Öronmaneten kallas vattuman på danska. Det namnet har den fått för att den består av 95 % vatten. Det svenska namnet har den fått för att de fyra könsorganen mitt på maneten ser ut som öron. Andra maneter är t.ex. brännmaneter och kammaneter. Maneter har varken hjärna, tänder eller blod. Trots det finns de i nästan alla hav och på alla djup.

En hulling som bränns

Maneten har giftiga nässelceller som bränns och klistrar sig fast. Med dem fångar maneten sina byten och försvarar sig mot fiender. I nässelcellen finns en hullingförsedd tråd full av gift. När en fiende rör vid maneten skjuter tråden iväg och tränger in i offret. En öronmanets gift är inte särskilt starkt. Därför bränner sig inte människor på den.

Från barn till vuxen

Hanen befruktar honans ägg i vattnet. Ur äggen kommer små larver som driver med strömmen. Larverna sätter sig fast på botten och utvecklas till polyper som ser ut som små havsanemoner. Polyperna bildar en trave små öronmaneter som ser ut som tallrikar. En efter en skickas de nya små öronmaneterna iväg och växer sig stora.

Gör en utflykt

Alla kan fånga en öronmanet. Du behöver bara ett nät och en hink. De är inte bra på att simma och driver ofta med vinden, strömmen och vågorna in mot kusten eller spolas upp på stranden.